Jag kommer ihåg pirret i magen när jag såg dig, när du tittade in i mina ögon så blev jag så generad och kollade åt ett annat håll. När våra läppar möttes så kändes allt så himla bra. Jag kommer ihåg alla knasiga grejerna vi hittade på, alla roliga stunder vi hade. I din närhet var allt så bra. Du var verkligen hur underbar som helst. Jag tyckte så sjukt mycket om dig, även fast jag valde bort dig. Det gjorde så ont att se dig sårad, att se dig ta en annan väg när du såg mig, att se dig må dåligt, jag fick så dåligt samvete för allt. Det sa jag nog aldrig till dig men jag fick verkligen det. Jag vet hur mycket jag sårade dig. Men läget var som det var, jag kan förstå att det var jobbigt för dig att se mig alla dagar som gick.. Men det är så länge sedan nu. Men allt glömmer man inte i sitt liv. Nu, är du som jag ville att du skulle vara då.. </3