Det många inte vet är det att jag har aldrig haft så bra kontakt med min biologiska pappa. Men jag träffar honom 2 ggr varje år. Jag har inte så mycket minnen med honom. Men min biologiska pappa är iallafall en lastbilschaufför, väldigt snäll och har ett stort hus på en ö. Jag bor inte alls långt ifrån honom längre, men jag hoppas på att vi får en bättre kontakt, eftersom jag känner honom inte och det är väldigt jobbigt.

Min mamma har jag bott hos sedan jag föddes. Jag och mamma och stått varandra väldigt nära, tyvärr inte under hela dom dåliga tillfällena. Min mamma är en väldigt speciell person, sedan så tycker hon om att festa och liknande. När jag var riktigt liten så skaffade mamma en ny kille, han tog ansvaret för att vara min pappa och finnas där för mig. Jag bodde hos honom väldigt mycket, men när han & mamma gick skilda vägar så fortsatte jag att åka till honom. Jag var hos honom varannan helg och även på loven. Han har alltid vart som min pappa, jag har haft det jobbigt när jag ska berätta om min släkt och liknande. Allt har vart så komplicerat och jobbigt. Men men.. det blir nog lättare med åren.. jag har två pappor.. så är det bara :)