Ett årsedan jag grät mig själv till sömns, försökte vara glad och låtsas som inget. Men tyvärr gick det ingen vidare, det förstörde en hel del för mig. Men alltingen här i livet har en mening så jag hoppas att allt blir bättre snart, över ett år har gått och det gör fortfarande lika ont. Man funderar på om man gjort rätt i livet, om man kunnat hindra saker och ting, om man kunnat gå tillbaka i tiden osv.. Men det vet jag mycket väl att det inte går, gjort är gjort och tiden tickar på..

När den här bilden var tagen så hade jag gått ner jättemycket i vikt, hade ingen mage,brösten var så gottsom borta.. jag var ganska smal, hade ingen matlust, jag svälte mig själv det ända jag levde på var colan.. Det var fruktansvärt att må så dåligt att man inte kunde äta, hoppas att det inte sker igen!