Jag saknar dig morfar. För 3 årsedan lämnade du oss. Kommer ihåg det som om det vore igår när mamma berättade för mig att du gått bort. Det gjorde riktigt ont i hela kroppen. Men det var väldigt svårt för mig att inse att det verkligen hänt. Att du var borta. Jag struntar i om folk tycker att jag är knäpp, jag vet att du är här med oss. Tittar till oss och ser till så att vi sköter oss. Vi saknar dig, men lova att inte ta med dig någon denna gången.. Vill inte att alla runt omkring mig ska vara så ledsna!! =(

 

Jag saknar dig morfar, hoppas du har det bra däruppe. Att du och Monica tar hand om varandra. Du har alltid vart som min riktiga morfar, alltid så snäll, älskade att retas, samt du sa alltid hur vacker jag var. Du hade så härligt skratt och leende. Alla dessa skrattrynkor.. Jag tror att du har det bättre däruppe nu, när du är frisk och kan titta ner på oss. Jag saknar dig, och jag hoppas verkligen att du kan förlåta mig för att jag inte gick på din begravning för snart 3 årsedan... 

 

En vacker dag ska jag åka till minneslunden. Jag lovar.. <3